Fronesis
Eurozine
2008-10-07
Marx ekonomikritik
Under 1970-talet fanns en levande svensk utgivning av böcker som på olika sätt anknöt till Karl Marx huvudverk Kapitalet. Ett kvartssekel senare ser situationen annorlunda ut, trots att nyläsningarna av Marx fått ett ordentligt uppsving internationellt: de kommunistiska diktaturernas fall har gynnat en öppnare och mer förutsättningslös debatt om Marx skrifter. I Fronesis nr 28 riktas uppmärksamheten mot Marx ekonomikritik. Vi introducerar en spännande aktuell forskning i övertygelsen om att Marx ekonomikritik alltid kommer att vara aktuell i en diskussion om globalisering, klasspolarisering och kapitalismens exploatering.
Den internationella Marxforskningen är delvis ett resultat av att flera tidigare opublicerade manuskript har publicerats. Ett exempel är det så kallade Bearbetningsmanuskriptet, som Marx skrev vid årsskiftet 1871/72, där den senare så uppmärksammade teorin om varans fetischkaraktär utarbetas. Delar av detta arbetsmaterial presenteras nu för första gången på svenska.
Ekonomerna Andrew Kliman och Alan Freeman -- från skolbildningen TSSI (Temporal Single System Interpretation) -- angriper den inom ekonomkåren förgivettagna uppfattningen att Marx värdeteori har bevisats vara logiskt inkonsekvent. Författarna menar i stället att det i dag är möjligt att lyfta fram Marx som den mest radikala ekonomiska kritikern av kapitalismen. Matematikern och statsvetaren Michael Heinrich samt filosofen Chris Arthur -- som bägge representerar den tradition som ofta benämns värdeformanalys -- påtalar ekonomikritikens hegelianska influenser. Marx teorier innebär ett (ofullbordat) brott med den politiska ekonomins grundläggande kategorier, vilket samtidigt gör ekonomikritiken till ett viktigt redskap för att analysera dagens globala ekonomi.
Idéhistorikern Sven-Eric Liedman skriver om förhållandet mellan Marx och hans kollega Friedrich Engels och menar att skillnaderna dem emellan är större än vi kanske trott. Liedman reser frågan om vi i själva verket inte har att skilja mellan en "marxism" och en "engelsism". Engels betydelse för hur Marx arbeten kommit att tolkas behandlas också av filosofen och ekonomen Rolf Hecker (en av redaktörerna för den tyska utgåvan av Marx och Engels samlade verk).
I Fronesis nummer 28 medverkar även ekonomhistorikern Daniel Ankarloo och sociologen Anders Ramsay med utförliga introduktioner till texterna.